fredag 11 september 2009

Stadsskuld & Stadsminister

Det som är "fet" är då Socialdemokraterna styrt.
Skulderna är satta i miljoner kronor, exempel året nedan 1950- 12 464 miljoner i skuld = 12 464 000 000 kr i skuld

1950- 12 464 (s) Tage Erlander
1951- 12 823 (s) Tage Erlander
1952- 12 710 (s) Tage Erlander
1953- 13 852 (s) Tage Erlander
1954- 15 059 (s) Tage Erlander
1955- 16 081 (s) Tage Erlander
1956- 16 966 (s) Tage Erlander
1957- 19 095 (s) Tage Erlander
1958- 19 851 (s) Tage Erlander
1959- 21 772 (s) Tage Erlander
1960- 22 770 (s) Tage Erlander
1961- 22 412 (s) Tage Erlander
1962- 21 325 (s) Tage Erlander
1963- 21 518 (s) Tage Erlander
1964- 21 769 (s) Tage Erlander
1965- 21 512 (s) Tage Erlander
1966- 23 206 (s) Tage Erlander
1967- 25 778 (s) Tage Erlander
1968- 29 416 (s) Tage Erlander
1969- 39 943 (s) Tage Erlander (s) Olof Palme
1970- 36 155 (s) Olof Palme
1971- 38 786 (s) Olof Palme
1972- 45 136 (s) Olof Palme
1973- 51 287 (s) Olof Palme
1974- 62 014 (s) Olof Palme
1975- 73 467 (s) Olof Palme
1976- 80 411 (s) Olof Palme (C) Thorbjörn Fälldin
1977- 97 982 (C) Thorbjörn Fälldin
1978- 131 175 (C) Thorbjörn Fälldin (Fp) Ola Ullsten
1979- 175 146 (Fp) Ola Ullsten (C) Thorbjörn Fälldin
1980- 229 589 (C) Thorbjörn Fälldin
1981- 295 590 (C) Thorbjörn Fälldin
1982- 377 089 (C) Thorbjörn Fälldin (s) Olof Palme
1983- 460 196 (s) Olof Palme
1984- 534 622 (s) Olof Palme
1985- 595 695 (s) Olof Palme
1986- 630 784 (s) Olof Palme (s) Ingvar Carlsson
1987- 622 272 (s) Ingvar Carlsson
1988- 609 940 (s) Ingvar Carlsson
1989- 600 047 (s) Ingvar Carlsson
1990- 618 570 (s) Ingvar Carlsson
1991- 692 958 (s) Ingvar Carlsson (m) Carl Bildt
1992- 880 802 (m) Carl Bildt
1993- 1 132 267 (m) Carl Bildt
1994- 1 286 596 (m) Carl Bildt (s) Ingvar Carlsson
1995- 1 386 165 (s) Ingvar Carlsson
1996- 1 411 193 (s) Ingvar Carlsson (s) Göran Persson
1997- 1 432 076 (s) Göran Persson
1998- 1 448 859 (s) Göran Persson
1999- 1 374 180 (s) Göran Persson
2000- 1 279 205 (s) Göran Persson
2001- 1 156 827 (s) Göran Persson
2002- 1 160 329 (s) Göran Persson
2003- 1 228 741 (s) Göran Persson
2004- 1 257 326 (s) Göran Persson
2005- 1 308 572 (s) Göran Persson
2006- 1 269 957 (s) Göran Persson (m) Fredrik Reinfeldt
2007- 1 167 998 (m) Fredrik Reinfeldt
2008- 1 118 877 (m) Fredrik Reinfeldt
2009- 1 189 171 (m) Fredrik Reinfeldt

"2010-06-30" 1 114 913 (m) Fredrik Reinfeldt


Referenser
www.riksgalden.se
http://sv.wikipedia.org/wiki/Sveriges_statsminister
http://sv.wikipedia.org/wiki/Finanskris#Historiska_finanskriser
http://sv.wikipedia.org/wiki/Finanskrisen_2008%E2%80%932009
http://sv.wikipedia.org/wiki/Novemberrevolutionen_%281985%29
http://sv.wikipedia.org/wiki/Oljekrisen

70-talets Energi kris
Med oljekrisen syftas oftast på två olika oljekriser som på 1970-talet. Världsekonomin skakades om när oljepriset sköt i höjden samtidigt som västvärldens oljeberoende ökade:

Novemberrevolutionen (Sverige) sägs vara orsaken till 90-talets kris i Sverige
är det informella namnet på Riksbankens beslut att avreglera den svenska kreditmarknaden den 21 november 1985[1]. Beslutet innebar bland annat att bankerna fick låna ut obegränsat med pengar utan att Sveriges riksbank lade hinder i vägen.

FINANSKRISET 1990-1994
Se vidare finanskrisen i Sverige 1990–1994. För att rädda bankerna var regeringarna tvungna att gå i borgen. I Sverige kostade det 4 % av BNP (1991–1994), Norge 8 % (1987–1993), USA 3 % (1984–1991) och i Finland 11 % (1991–1994). De länder vars bankväsende relativt sett kostat mest att rädda är Argentina 1980–1982, som uppgick till 55 % av BNP, och Indonesien med anledning av bankkrisen i Östasien 1997.

FINANSKRISET 2008–2009
Finanskollapsen anses ha startat i USA med en ökning av kreditförluster för så kallade subprimelån, det vill säga fastighetslån med sämre säkerhet. Bankerna lånade ut pengar till individer med dålig återbetalningsförmåga med tanken att värdestegringen på husen skulle skapa en säkerhet och kunde därmed skjuta både ränteinbetalningar och amorteringar på framtiden när huset skulle anses vara mer värt.

EGNA ORD om dagen regering
Komihåg att "pengabom året" i världen kom hösten 2006 och varade till hösten 2008, då sen finanskriset kom för hela världen och framåt.

Så högern har fått åka räkmacka, som två års smekmånad, därav skulderna satts ner så mycket mellan åren 2006-2008. Samt att de sålde ett och annat av de statliga bolagen (till underpriser enligt mig) Så får se hur dem klarar av finanserna till 2010, blir spännande att se, hoppas givetvis på det bästa, för det bästa för Sverige är att stadsskulderna är bra och inte upp till öronen..

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar